Jag älskar min familj

Idag är det ju midsommarafton, och gårdagskvällen var tänkt att tillbringas med isättning av familjen af Trampes lilla plastsnurra. Jag hade stannat kvar i föräldrarnas hus sedan onsdagens shopping och tillbringat torsdagen med att gå och skrota och spela skivor (ett underskattat nöje, tro mig). Min käre bror var tänkt att dyka upp på eftermiddagen, och föräldrarna och vår ständige midsommargäst Hans von Schreeb några timmar senare, och sen skulle schabraket i sjön. Brorsan fick dock en ordentlig dos otur. Han jobbar som civilekonom och hade precis avslutat ett stort avtal. Allt skulle vara frid och fröjd inför helgen, men då hörs helt plötsligt en utländsk affärskontakt av och vill avsluta en affär mycket, mycket omgående. Och midsommar är knappast en helg någon annanstans än i just Sverige, så när brorsan väl ankommit skärgården, ordentligt försenad (inte hans fel), fick han tillbringa halva natten i telefonkonferens. Något båtisättande blev inte aktuellt.

Men idag, på midsommaraftons morgon, begav sig hela familjen af Trampe, uppbackade av ovan nämnde Hans, ut för att få i snurran. Nere vid bryggan hade dock några ljushuvuden sett till att riva den ramp som är absolut nödvändig för att man ska kunna få ner båten i vattnet. Vad göra? Enkelt. Vi baxar ut båtfan på bryggan och SLÄNGER ner den i vattnet. En chansning, men den gick hem. Ivräkningen var väldigt clean och exakt, det kom knappast in något vatten i båten alls. Och när vi väl kånkat i motor, bensin, fendrar och fans moster så visade det sig att motorn gick igång snabbare än den någonsin gjort tidigare.

Vi köpte den här båten 1989, och sen dess har jag varit med och vräkt i fanskapet på samma sätt varje år. Men det har nog aldrig gått så smidigt som i år, då situationen krävde viss variation i sjösättningsteknik. Det hela blev en målbildsförevisning, som man säger i armén. Det visar också på en av de många anledningarna till att jag älskar min familj så pass mycket som jag trots allt gör. Vi besitter en kanske smått ologisk men vacker och intensiv kreativitet, som ofta får ersätta den kapacitet de mitt i händerna placerade tummarna borde ha.