tisdag 27 maj 2008

Trampes Kulturkvart: Magnus Johansson



I samband med att Jakob Hellman släppte sin första och enda platta så var det fler vispopartister som fick chansen att göra skivor. På samma label som Hellman, EMI, hamnade Norrköpingsbon Magnus Johansson, efter att ha skickat bolaget en demo med fem låtar. Det självbetitlade och Grammisbelönade debutalbumet släpptes 1990, och två år senare kom 12 saker som jag lovat göra, båda kritiker- och publikframgångar. Efter ett avbrott på 4 år släpptes 1996 Vykort från Mars, som åkte på duktigt med pisk från proffstyckarna, och den känns idag med sitt forcerade, något överproducerade Manchester-sound, rätt tråkig. Som en reaktion på detta gjorde Magnus 1998 Simplistico, en skiva med avskalade arrangemang som fick ett betydligt mer positivt mottagande.

Att främst Dylan och Lundell spelat en stor roll för Johanssons eget låtskrivande märks tydligt, och han har heller aldrig förnekat det. Men han tillför ändå något synnerligen eget till sina låtar. Ett bra exempel åtfinns på första skivan, i Pappa är en flygkapten (en av de få livecovers jag spelar med någorlunda regelbundenhet, för övrigt):

Hej pappa, var är du ikväll?
Och var har du varit sen den dan i april
då du sköt ut båten och sa till mig:
"Ro min gosse, ro så långt du vill"
och det var första gången jag satt i en båt
så jag rodde som en tok tills det blev sent
och jag kom till en stad, och jag frågade efter dig
och dom sa: "din pappa är en flygkapten"

jag sa "förlåt, men vad menar ni?
min pappa bygger båtar och han gör det bra"
dom bara log och sa: "visst är det så"
och sen kom min mamma och hon gav mig mat
och dom satte mig i skolan och fröken röt:
"ett och ett är två, slå nu upp sidan tre"
och jag öppna min bok och vi läste i kör
"Magnus pappa är en flygkapten"


Just temat med den frånvarande pappan är ett ofta återkommande i Magnus diktning (bl.a. i den otroligt starka Jag drömde inatt att du gick bredvid mig från andra plattan). En annan röd tråd är de som längtar ut i världen, till något annat som är annorlunda och kanske bättre. Detta märks redan i första skivans Magdalena tog morgontåget till Katmandu, vidareutvecklas i senare låtar som "Johannes", för att på sista skivan nå fulländning i spår som Det vilda - tur & retur:

Dom for från stad till stad
under namnen Laura och George
hon hade vita jeans och för korta tröjor
han sa: säg aldrig var du kommer ifrån
han tog betalt för sina konster om nätterna
ljusen brann och dom brann dom med
dom var så nära man kan komma
men sen sa hon: nu vill jag ner
för älskling, härifrån finns bara en väg
och du, jag heter faktiskt Madeleine


Dessa två återkommande teman vävs ofta ihop, i låtar som Solen och månens bröllop, där de rastlösa själarna Sara och Johannes gifter sig med varandra, och främst i Johanssons kanske allra starkaste och bästa låt, Dodge, där historien om den frånvarande pappan ställs mot Magnus relation till sin egen dotter:

Det var en man som inte ville nåt annat än att få va fri
fri att resa sig att gå om nån ville ha honom till att sitta still
att gå med vinden i håret genom dom dagar som var hans
att följa stjärnorna eller gå emot dom
fri att leta nån annanstans

Han hade lyft på allt han hittat och slängt bort det i nästa sekund
han sa: allt det där som människor gör, det håller för tunt
halvmesyrer och slokande segel, säg hur står dom egentligen ut?
Man stympar sig för att passa in här
och så en dag är det bara slut

Han hade ett hus, en dotter, en son, och sonen det var jag
han hade en fru och en mörkblå Dodge, det var i den han gav sig av
han hade vankat av och an där hemma, han var rastlös och aldrig tillfreds
men han var som ett fyrverkeri den kvällen
då han äntligen kunde rulla iväg

Han åkte norrut, upp i bergen, tills inga vägar längre fanns
sen vände han mot väster, eller öster, han var alltid på väg nånstans
och han skrev att han sov under stjärnorna, för det var där man sov som bäst
och han bröt upp alla låsta dörrar
gick in och sen gick han ut igen

Men åren gick och han börja längta ändå, efter att ha nån där breve
för vad han än hade trott och sagt, han var ingen sån som bara vill va ifred
och en kväll stod vid vägkanten några som var på väg åt samma håll
han ropa: "hoppa in!", men dom sa, "du är som vi,
du kan inte stanna hos oss."

Han rullar väl omkring därute än, som en fånge i en vacker dröm
längs vägar som inte har nåt slut, och här sitter jag nu, med min törst
och där står du som är av mitt blod, och vad kan jag säga dig?
Mer än att vi föddes som människor bland människor
och lämnar man dom lämnar man också sig själv

Men vem du är och vad det är du vill, ska du inte låta nån tala om för dig
du är så fri som han ville va
men du kommer aldrig att kunna lämna mig


Kärleken, i Magnus fall för det mesta riktad mot kärestan Anneli, omsjunges i ett antal låtar, främst i hans mest kända sång, "Vakna nu, Anneli", en sång som visserligen frossar i nödrim, men är nog så charmig ändå:

Vakna nu, Anneli, männen från Venedig
Dom har stängt sin fabrik, du är faktiskt ledig
Klä dig i nått himmelsblått, och på huvudet en kalott
Kaffet kokar på var spis, vakna nu, Anneli!

Spårvagnarna kör ikapp, ner för Drottninggatan
Gubben i sin silverfrack, tänder morgonbrasan
Du och jag är samma sort, fast jag är lång och du är kort
Det stod i morgontidningen, upp med ögat, Anneli!

På tyska toget, Anneli, står en blåsorkester
De värmer sig med akvavit, och stämmer instrumenten
Grannens ungar över på basfiol och trombon
Jesper spelar mandolin, vakna nu, Anneli!

Och luras inte Anneli, jag vet att du är vaken
Snön har fallit bomullsvit över alla taken
Kom och va min vinterfru, torghandeln har börjat nu
Vi ska köpa dig nått fint, det blir väl bra, Anneli?

Det knarrar under sulorna och jag har långkalsonger
Spara alla smulorna - hör på fågelsången
Jag är full av vinterhyss, kom och ge mig en kyss
Jag är du och du är vi, vakna nu, Anneli!



Tyvärr är Magnus Johansson en ganska bortglömd artist idag, kanske för att han inte gett ut någon ny skiva på 10 år. Men han är en singer-songwriter som definitivt förtjänar återupptäckt. Samlingsplattan Det bästa av Magnus Johansson finns fortfarande att få i butik för en tämligen billig penning. Blir ni förtjusta i det som finns där rekommenderas att ni, via second-hand eller nedladdning, anskaffar debutalbumet och Simplistico, ett bra startpaket.

Avslutningsvis vill jag bara nämna att Magnus också gjort en synnerligen fin version av Lundells Som en syster, som återfinns på Simplistico. En klar förbättring av (den redan alldeles utmärkta) originalversionen.

Avslutar med ett trevligt litet youtube-klipp, där Magnus 1990 framför "Vakna nu, Anneli":