Efter att igårkväll ätit middag med Andrea, Oscar och familjen satt jag och lyssnade på lite blandade låtar hemma i lägenheten. En som dök upp var vännen och stora inspirationskällan Johan Johanssons trall Lite längre fram. Den innehåller en strof som jag tycker är väldigt vacker:
Du följde med mig bort till bussarna mot stan
jag ville att du skulle be mig stanna kvar
och nu sitter jag här och undrar:
säg varför hamnar alltid just jag
på rätt plats
vid fel tid
så är hela mitt liv
En viss överdrift kanske (både Johan och jag har hunnit hamna på en hel del rätta platser vid alldeles rätt tid skulle jag vilja påstå, inte bara i London för några veckor sedan) men när det gäller det där med kärlek så känner jag fullständigt igen känslan. Jag har följt flera olika tjejer till bussar och tåg som fört dom bort ifrån mig, och alltid hoppats på att de antingen skulle be mig följa med, eller be om att få stanna kvar. Men det har bara hänt en gång. Och när man ser tillbaka på vissa situationer i efterhand så tänker man att man skulle ha agerat annorlunda idag, och då skulle allt ha blivit bättre. Men så är också livet nu en gång konstruerat: man gör sina misstag och man lär sig av dem, även om man inte alltid kan rätta till alla situationer, och sedan agerar man kanske annorlunda i liknande situationer senare. Eller kanske inte. Finns det något givet "rätt" i livet? Och hittar man i så fall rätt en dag? Jag vet inte, men jag vill tro att jag kommer att hitta rätt, och att jag kommer lyckas med det jag vill lyckas med. Det är det som håller mig uppe. Det, och tron på att det aldrig är för sent.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det mesta är slumpar och det mesta kan sällan ha blivit på så många andra sätt. De facto.
Klart man kunde ha gjort saker annorlunda, men det gjorde man inte, man gjorde som man gjorde och det blev som det blev. Man ska inte gråta för mycket över den spillda mjölken, men se till att lära sig av den. Mitt problem har den senaste tiden varit att leva i nuet och inte tänka för mycket att framåt och/eller bakåt. Men det är mycket bättre nu, tack och lov.
Skicka en kommentar