Mer grundlig Västerviksgenomgång

Sådär, första skolveckan avklarad! Phew! Det har varit rätt intensiva dagar, och alla nya intryck har fyllt mitt huvud med konstiga drömmar som försämrat min vanligtvis goda nattsömn, så jag har varit fruktansvärt trött, och inte haft tillgång till internet annat än i skolan. Därför har bloggandet blivit lidande. Men nu så!

Jag bor i ett förortsliknande område en bit från centrum (c:a 10 minuter med cykel), ensam i en trerummare (ett rum plomberat, visserligen, men ändå!). Köket och vardagsrummet är båda stora och rymliga, och jag trivs mycket bra (trots bristen på badkar).

Själva skolan är trevligt belägen i centrum, precis vid havet. Huset saknar luftkonditionering och möjlighet att tillaga mat, men havsluften är frisk, och lunchen på Delfin är både god och tämligen billig (55 kr vid avhämtning).

Folket i klassen är, som tidigare nämnts, "a mixed lot". Men fruktansvärt trevliga! Vi är 14 stycken till antalet, och trots att vi egentligen bara känt varandra i mindre än en vecka så känns det som om mycket längre tid än så passerat. Alla är vi olika, men också kontaktsökande och trevliga, så vi har funnit varandra väldigt snabbt. Igår fick alla spela igenom varsin låt för klassen, och det var ren magi. ALLA var skitbra! Och när vi idag för första gången hade körsång på schemat, så var det ungefär samma upplevelse. Vi sjöng i flera olika (och inte alltid helt lätta) stämmor, men alla hittade rätt väldigt fort, och på nolltid lät det hela otroligt fint. Det ska verkligen bli skojigt att se hur den här redan så begåvade klassen kommer att utvecklas och förbättras under året.

Ikväll ska jag bege mig upp till Hufvudstaden igen, då jag har en spelning där på söndag. Men det känns inte som om jag kommer göra det så där fruktansvärt ofta framöver. Jag trivs i den här lilla staden. I lugnet som råder här blir det lättare för mig att koppla bort de nojor och den stress i tillvaron och livet som jag ofta känner. Jag blir, helt enkelt, bättre på att leva i nuet, och inte oroligt blicka alldeles för långt framåt hela tiden. Och det är guld värt.