Fest!

Som jag nämnt tidigare så flyttade jag in på Ynglingagatan i februari, men tiden att röja upp och få det att se stiligt ut där har inte funnits förrns nu. För att få umgås lite med vännerna och för att tvinga mig själv att slutgiltigen få det fint och fräscht i lyan så styrde jag ihop ett litet Pommac-och-bull-kalas hemma hos mig igår. Jag och mamma bakade ihop en ordentlig laddning kanelbullar i fredags, och vårt alltid lika väl fungerande teamwork kärvade inte det minsta. Det gjorde det däremot på lördagen, då mamma släppt av pappa på stan och skulle skjutsa mig till Martin Ohlsson för lyx-Pommac-anskaffning. När hon fick se dammhögarna i min lya insisterade hon på att hjälpa mig att städa. Jag hävdade envist att det hinner jag med själv. Mamma hävdade lika envist att det gör du inte alls. Jag hävdade envist att det gör jag visst. Mamma hävdade envist att det gör du inte alls. Osv osv. När det hela väl trissats till nivån att jag stod och skrek åt mamma att det här för helvete är MIN lägenhet och jag ansvarar själv för den, så gav hon motvilligt upp. När Pommacen väl var inköpt gjorde jag en ordentlig städoffensiv som tog mig hela kvällen, och delar av söndag förmiddag, men det blev skinande rent och dessutom klart i tid.

Ett ordentligt gäng av glada vänner anslöt. Ida, Jonas, Julia, Emil, Moreyskan, Johansson, Martin, Mattias, Ahrvid, Kugelberg, Marja och Diös, närmare bestämt. Bullarna och Pommacen lät oss väl smaka, och de som sedan tidigare inte var insatta i det populärkultursnörderi som jag och många av mina vänner ägnar oss åt, fick sig en ordentlig grundkurs nu. Det hela var jättetrevligt, men när anspänningen släppte (man får trots allt alltid en viss sådan när man arrangerar något; detta nu ihop med sömnbrist och utmattning) och vännerna hade gått hem så blev det en ordentlig dipp. Jag kände mig ännu ensammare och jätteledsen. Men jag vilade en stund och sedan kändes det bättre.

Idag träffade jag Emma och gav henne, som utlovat, en laddning överblivna bullar som namnsdagspresent. Den människans positiva energi kan lyfta vilken dag som helst.

Tack till alla underbara vänner som kom förbi igår, för er närvaro och era gåvor (den tavla föreställande sulfitfabriken i Grums som Johansson och Annelie gav mig kommer göra sig utmärkt på min sovrumsvägg).